Syntolksutbildningen firar 10 år

De första två helgträffarna med de allra första åtta kursdeltagarna var genomförda. Det hade gått bra. Arbetslaget hade provat sig fram och utarbetat lektioner utifrån den innehållsrika planeringen som gjorts inom arbetslaget. Kursdeltagarna arbetar med uppgiften Teater – som inspiration hade de sett föreställningen Amadeus syntolkad på Länsteatern, med Nour el Refai som Mozart – och de ska nu syntolka Teatern Fröken Julie, en inspelad utomhusföreställning i Örebro.

10 år av utveckling

Det har gått tio år sedan dess, men kursföreståndare Lotta Lagerman minns syntolkutbildningens första termin.

Jag kände bara, äntligen! Jag hade ställt frågan och lagt förslaget under flera år. ”Vi borde starta en syntolksutbildning”. Men jag stötte bara på motstånd – främst av männen jag frågade. Så plötsligt fick vi en kvinnlig chef på skolan, Heli Nordberg-Lindell, som var med på idén direkt!

^{Kursdeltagare på Syntolksutbildningen - Open Art i Örebro 2011.}

Cecilia Wadensjö på Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) var den första som stöttade initiativet till att starta en syntolkningsutbildning på Fellingsbro folkhögskola och hon kopplade in kognitionsvetaren Jana Holsanova, som precis påbörjat ett forskningsprojekt om syntolkning. Under det första året var utbildningen på distans under 16 veckor med tre närträffar i Örebro. Nästkommande år, 2012–2015, ökade man till fyra helgträffar per termin.

Men vi hade alltid för mycket på schemat som skulle in på för kort tid. Manusskrivning och konstvandringar lades till 2016 och då utökades omfattningen till åtta helgträffar på ett helår.

Samma år inleddes ett samarbete med SVT:s undertextavdelning med praktikinnehåll för deltagarna som fick skriva manus och göra inläsningar till SVT:s Öppet arkiv. En anledning till att utbildningen utvecklats och fortsätter utvecklas är att de användarråd som är kopplade till utbildningen och som besitter oerhört värdefull kompetens. Därtill tar man även i beaktande deltagarnas utvärderingar och följer samhällets efterfrågan på tillgänglighetsområdet.

^{Kursdeltagare Syntolksutbildningen 2019.}

Webbinarium med tillbaka- och framåtblick

För att fira att syntolksutbildningens 10 år har man bjudit in till ett heldagswebbinarium som kommer att äga rum den 27 november på Teams.

Det är en ”återträff” och den erbjuds de som gått utbildningen hos oss samt andra som är intresserade av att följa vad som händer kring syntolkningen i Sverige och i närliggande länder.

På webbinariet kommer det att vara fem seminarier där en moderator inleder med ett föredrag som sedan mynnar ut i diskussioner och frågor kring temat.

Fem seminarier:

• Att syntolka konst, med Eli Tistelö
• Våra grannländer Norge, Danmark och Finland. Vad syntolkas där? med Laura Kamis Wrang
• Från tanke till verklighet, med Maj-Britt Ryman
• Forskningen - Vad har hänt under 10 år, med Jana Holsanova
• Syntolka offentlig film, med Per Lagergren.

Lotta Lagerman som ansvarar för programmet hoppas att det blir en givande heldag.

Jag hoppas att de som medverkar under dagen blir påfyllda, får kraft, inspiration och nya kunskaper samt att de vill fortsätta verka med syntolkningsuppdrag där vi alla vågar hoppas på en tillgängligare framtid.

^{Syntolksutbildningen 2017.}

Vad är syntolkning och varför är det så himla viktigt?

Syntolkning är att berätta om det som syns men inte hörs i filmen, på teaterföreställningen, konstutställningen, dansuppvisningen eller resan, för de som har synnedsättning. Lotta anser att det egentligen är en självklarhet för att alla ska kunna hänga med och delta i vårt demokratiska samhälle.

Alla ska med, ingen ska lämnas utanför. Men det är en kamp för alla som exkluderas att faktiskt bli inkluderade.

Hon efterfrågar mer inlevelse, kunskap, förståelse och politisk vilja för att komma till beslut om att syntolkning bör finnas på många fler platser än det gör idag.

Framtiden då, vart är vi på väg?

Tio år har gått men Lotta ser fortfarande utvecklingsmöjligheter, inte minst till följd av de ökade krav på tillgänglighet som idag är lagstadgat, bland annat genom Webbtillgänglighetsdirektivet som EU klubbat igenom. Lagen innebär att all offentlig digital information ska vara tillgänglig för alla, dvs. alla ska kunna uppfatta och hantera digital offentlig service såsom tjänster och information på webbplatser och applikationer. Det inbegriper bland annat syntolkning av offentlig film.

^{Lotta Lagerman, kursföreståndare på Syntolksutbildningen.}

I grunden är det ett patos för allas lika rätt till kultur som driver Lotta. Hon pekar på att andra länder kommit betydligt längre än Sverige på området.

Det pågår forskning på Lunds universitet av Jana Holsanova. Men ute i Europa pågår fler utbildningar och större samarbeten mellan länder kring syntolkningsfrågor än vad vi anar.

Lotta berättar att många länder försöker få i gång den syntolkning som ges via mobila appar och olika tv-kanaler, men att allt inte är så lätt för användarna att nå.

Vi i vårt demokratiska land bör komma framåt snabbare i ökad tillgänglighet och framför allt inte nedrusta det som redan har byggts upp.

Syntolksutbildningen på Fellingsbro folkhögskola har påbörjat ett stort samarbete med Nationalmuseum och syntolkat konst som de har. Här ser Lotta potential att utöka och jobba med fler museer och utställningsarenor.

Vi behöver göra det lätt för användare och producenter av syntolkning att nå varandra. Jag hoppas att personer med synnedsättning ska ha lika lätt att anlita syntolkar i sin vardag som en person med dövhet kan anlita teckenspråkstolkar.

Hur känns det att ha fått vara drivande i framtagandet och utvecklandet av den här utbildningen?

Det känns fantastiskt! Det har varit oerhört inspirerande att få forma en helt ny utbildning tillsammans med ett mycket kompetent arbetslag som är utspritt i landet, som har lång syntolkningserfarenhet, som verkat inom folkbildningen och som skapat detta från idé till en hel yrkesutbildning. En utbildning som har en väldigt viktig funktion att fylla i vårt samhälle.