Logo Fellingsbro folkhögskola

Veckans Miljönytt Nr 4-2017

Butikskorg med varor innehållande palmolja.

Blir det bättre?

Staffan Landin berättade vid sin föreläsning på skolan om mycket som blivit bättre i världen de senaste hundra åren. Barnadödligheten har minskat och medellivslängden har ökat. Antalet människor som lever i extrem fattigdom har halverats bara under de senaste tio åren. Fler och fler har fått det bättre och bättre och har nu råd att konsumera mer och mer. En stigande konsumtion som är grunden till de klimatförändringar och andra miljöproblem vi nu ser.

I början av 2000-talet enades världens ledare om åtta mål för världens utveckling, vilka skulle nås till 2015. För alla utom ett var utvecklingen positiv, alltså målen uppnåddes åtminstone delvis. För målet om ekologisk hållbarhet gick däremot utvecklingen i helt fel riktning! I stället för en minskning av koldioxidutsläppen blev det en ökning med 50 procent mellan 1990 och 2015! 2015 antog FN 17 nya globala mål för utvecklingen fram till 2030, nu med ökat fokus på just hållbar utveckling.

Naturvårdsverket redovisade i slutet av mars 2017 sin årliga sammanställning över tillståndet i den svenska miljön. Av de 16 miljökvalitetsmålen är det bara två som anses möjliga att uppnå till 2020. Allra sämst är läget när det gäller utsläppen av klimatgaser och den biologiska mångfalden, alltså att arter dör ut.

Under de senaste 20 åren har våra inhemska konsumtionsbaserade utsläpp minskat med 30 procent samtidigt som de utsläpp vår konsumtion orsakar utomlands ökat med 50 procent.

Palmolja

En källa till stora utsläpp av klimatgaser i andra delar av världen är vår konsumtion av palmolja. Oljepalmen växer naturligt i Västafrika och har odlats i Sydostasien sedan 1800-talet. Sedan mitten av 1990-talet har världsproduktionen ökat från ungefär 10 miljoner ton årligen till 60 miljoner ton. 85 procent av produktionen sker i Indonesien och Malaysia med stora miljöproblem som följd. Regnskog har huggits ner för att ge mark till de ändlösa plantagerna. Den biologiska mångfalden har minskat och många växt- och djurarter är hotade. Ursprungsbefolkningar har fördrivits och utrotningshotade djur som elefanter och orangutanger har blivit hemlösa.

Stora mängder koldioxid som varit bundet i ekosystemen har frigjorts. Utdikning av torvmarker och svedjebränning i samband med odlingen ger också upphov till enorma mängder växthusgaser. I de stora skogsbränder som anlades för att bereda mark för nya oljepalmsplantager i Indonesien 2015 frigjordes mer koldioxid per tidsenhet till atmosfären än de sammanlagda utsläppen från alla industrier i USA. Eftersom sjukdomar sprider sig så lätt i de stora plantagerna används bekämpningsmedel i stora mängder, bl.a. parakvat som helt är förbjudet inom EU eftersom det är så hälsofarligt.

Var finns palmoljan?

Palmolja ingår i omkring hälften av alla paketerade varor i svenska butiker; i mat och produkter som vi använder varje dag. Oljan finns framför allt i processade livsmedel som margarin, färdiga såser, friterade färdigrätter, kex och kakor, glass, chips, choklad och godis samt i kosmetika. Palmolja ingår även i biodiesel.

Varför är palmolja så populärt?

Det finns flera skäl till den stigande efterfrågan på palmolja. För det första är oljepalmen betydligt mer produktiv än andra grödor, den ger nästan fem gånger så mycket olja per ytenhet jämfört med till exempel kokospalm och solros. För det andra innehåller palmoljan mer mättat fett än andra vegetabiliska oljor. Det gör dels att konsistensen blir mer krämig, dels att hållbarheten blir längre, egenskaper som uppskattas av livsmedels- och kosmetikaindustrin.

Certifiering

Palmolja märkt med RSPO (Roundtable on Sustainable Palm Oil) är framställd med vissa krav på miljömässig hållbarhet. Sedan 2016 finns även certifiering på en högre nivå, RSPO Next. Naturskyddsföreningen anser dock att inte ens de högre kraven är tillräckliga för att förhindra fortsatt utarmning av biologisk mångfald och negativ klimatpåverkan.

Även Världsnaturfonden och Greenpeace är kritiska till certifieringen, men framhåller samtidigt att 40 procent av palmoljan från Indonesien kommer från småskalig odling, och att många miljoner småbrukare är beroende av inkomsterna från sin odling. De konstaterar också att efterfrågan på vegetabilisk olja kommer att fortsätta öka i takt med att medelklassen växer i folkrika länder som Indien och Kina. Att övergå till att använda andra oljor, som kokosolja, skulle enligt miljöorganisationerna kunna leda till andra stora miljöproblem.

Hälsorisker

Konsumtion av palmolja innebär ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar på grund av den höga halten av mättat fett. Palmolja innehåller närmare 50 procent mättat fett, ovanligt hög halt för att vara en vegetabilisk olja. Enligt de Nordiska Näringsrekommendationerna bör högst en tredjedel av allt fett vi äter, eller tio procent av all energi vi får i oss, komma från mättat fett.

EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, Efsa, varnar dessutom nu för att palmolja innehåller ämnen som är cancer-framkallande. De första varningssignalerna kom redan för snart tio år sedan, men det enda land som tog signalerna på allvar var Italien. Där har många butiker och tillverkare rensat bort produkter som innehåller palmolja. De cancerframkallande ämnena bildas när oljan hettas upp för att renas. De farliga ämnena kan bildas i låg halt även i andra vegetabiliska oljor. I kallpressade oljor finns de inte alls. Hälsoriskerna påverkas inte av om palmoljan är certifierad eller inte.

Vad kan vi eller du göra?

  • Fråga efter varor som inte innehåller palmolja i butiken.
  • Välj produkter som innehåller andra vegetabiliska oljor t.ex. kokosolja eller olivolja.
  • Du kan också köpa produkter som innehåller rapsolja som kan odlas i Sverige.
  • Välj produkter som innehåller certifierad palmolja.
  • Koncentrera dig på en produkt i taget, jämför t.ex. chips om du ska köpa det.
  • Ät mindre av de produkter som innehåller palmolja.
  • Baka egna bullar, tag tillvara potatisskal och gör egna chips.

 

Tre korta filmer från Greenpeace:

Animation (2.48): 

 

Det här behöver du veta om palmolja (1.57):

 

 

Indonesien brinner (1.23):

 

Ett klipp från filmen Before the flood där Leonardo DiCaprio rapporterar från Indonesien (1.55, på engelska utan undertext): 

 

Veckans Miljönytt Nr 4-2017 (PDF, 222 kb, öppnas i nytt fönster)

 

Tidigare utgåvor av Veckans Miljönytt:

Veckans Miljönytt Nr 3-2017 (PDF, 245 kb, öppnas i nytt fönster)

Veckans Miljönytt Nr 2-2017 (PDF, 236 kb, öppnas i nytt fönster)

Veckans Miljönytt Nr 1-2017 (PDF, 189 kb, öppnas i nytt fönster)